Början på min berättelse det kommer mer

Minns hur jag vaknade upp till ljudet av mamma som sa att det var dags att vakna och göra sig klar för skolan innan frukost, hörde hur fåglar skrek utanför fönstret och kände hur solen sken in och värmde min kropp. På väg till skolan så kände jag hur det kändes som en klump i magen på mig och tankarna for runt i huvudet, vad skulle gå fel idag och vad skulle jag komma efter med i de flesta av ämnena? Jag växte upp i en stabil och lugn familj med mycket kärlek och levde ett normalt liv med fotboll som aktivitet, (senare också ishockey och innebandy). Hade väl en pappa som inte var så aktiv i mitt liv annat än att skjutsa till fotbollsträningar och matcher men det dög för mig då, jag hade ju mamma och mina bröder. Senare så var det ganska så mycket bråk hemma och jag började mer och mer  känna mig innesluten i mig själv på grund av att skolan mer och mer gick dåligt och allt tjafs som var hemma men sommrarna var härliga tider för mig ändå eftersom den spenderades i Krånge hos mormor och morfar i deras hus (det ligger på landet) där slapp man allt som hade med skola och kärleksbekymmer och de som var hemma att göra. Ena dagen så fick man följa med mormor och morfar till en sjö och fiska med vackert väder och massäck, det var så mysigt att bara kunna sitta där på en sten och se på flötet som guppade med vågorna i väntan på att fisken skulle nappa eller att få hjälpa morfar med att hugga ved inför kommande vinter. Morfar täljde en sommar en pilbåge med pilar till mig och min storebror som jag älskade att stå i solen med och skjuta mot garagetaket för att sedan hämta pilarna och se hur långt man skjutit.

Jag var ett snällt och lyckligt barn på den tiden.

Jag var nu tretton år och skulle börja högsatdiet samtidigt som jag kände hur någonting kändes fel inom mig, jag hade spelat fotboll sedan jag var sex år och trivdes med det och drömde om att en dag bli ett fotbollsproffs. Jag hade inte så många vänner i skolan så på träningarna och alla cuper jag var med i kände jag gemenskapen som fattades i skolan. Med tiden så slutade jag med fotbollen då laget splittrades och jag inte kände samma glädje för fotbollen som innan, jag började samtidigt att mer och mer bli frånvarande från skolan och bara hänga i korridoren som det hette. Jag var på en del lektioner med min cd-spelare på och satt oftast längst bak för att slippa svara på någon fråga som lärarna ställde ibland, jag ville inte skämma ut mig med att svara fel inför hela klassen. Discon och dans som ibland förekom ville jag helst av allt inte vara med på, jag var aldrig populär hos tjejer så den som fick dansa med mig kände väl ingen direkt glädje men visade det inte riktigt. Senare när jag dragit från skolan och hem igen eller på stan var jag som inne i min egna lilla värld, kände ju att det var något som inte stämde med mitt inre så jag höll mig mest för mig själv på rummet. Det hände att jag pluggade lite inför något prov som skulle komma längre fram men jag visste ju redan hur de skulle gå så efter ett tag så la jag ner det, allt jag pluggade in för ett prov var på prov dagen som bortblåst och ig vart resultatet. Efter ännu ett misslyckat  matte prov gick jag ut i solskenet och kände en liten vindpust komma emot mig och jag funderade på vad som var fel på mig, hur mycket jag än kämpade för att få bra betyg så gick det ju bara åt skogen och inte många ville vara med mig heller på rasterna. Det kändes som att hela livet gick åt helvete för jag kände mig så vilsen och ensam med ett självförtroende som var så långt nere på botten att jag inte trodde jag fanns längre. Så fortsatte mina skolår och efter ett sommarlov så skulle man ju en solig och varm dag tillbaka för ännu en termin med upprop och samling med lite nya klasskamrater, jag hatade att höra mitt namn ropas upp inför hela aulan för att jag tyckte det var lika fult som jag själv och självförtroendet var ju sänkt i botten. När alla andra pratade om vart de hade varit på semester med sina familjer och alla andra roliga saker de gjort med sina kompisar hemma så hade jag inget att komma med själv, menar min familj åkte aldrig utomlands eller gjorde så mycket alls och jag hade ju börjat bli deprimerad utan att jag kunde sätta ord på det då. En dag när jag skulle öppna mitt skåp som man hade i skolan så minns jag att någon hade skrivit att jag var skita snygg men visste inte om jag skulle tro på det eller inte för det var något helt nytt för mig och dessutom så led jag ju av socialfobi och hade mitt dåliga självförtroende. Den som hade skrivit det orden på mitt skåp uppenbarade sig en dag och hon var det vackraste jag hade sett och är det än idag, jag vart alldeles knäsvag och skakis i kroppen. Jag var ju som sagt inne i skolket då och var ju inte så mycket på lektionerna och tänkte för mig själv att hur kan de komma sig att någon är kär i en sån som jag? En som kanske inte får så bra rykte eller som ingen tror kommer att bli något. Det här var under den tid då jag hade självmordstankar och bara ville dö och inte såg någon framtid alls, jag förlorade denna tjej lika snabbt som hon kom in i mitt liv, det tog oerhört hårt på mitt redan sargade självförtroende. Nian gick jag inte alls i skolan utan hade undervisning i en lägenhet med några andra elever från skolan och gick på samtal hos en ungdomspsykolog på bup för att inte sluta mina dagar som femtonåring. Sedan gick mitt liv lite i stå fram till jag var tjugo år ungefär men jag mådde lika dåligt som tidigare fast jag pratade bara inte om det med någon och hade via en kompis till min storebror hittat ett band från Halmstad som jag tyckte var riktigt bra och texterna stämde in på mycket, bandet hette Gyllene Tider och gjorde mig intresserad av musik på ett helt annat sätt, jag drömde om att själv bli musiker och skriva egna sånger precis som frontfiguren Per Gessle, han blev min stora idol och förebild. Det blev lite som medecin för mig mitt i allt mörker att stå och träna på sångrösten och låtsas vara honom men nu började jag även att ta till alkoholen lite smått för att dämpa min ångest, jag drack inte varje dag eller helg men då det kändes som jobbigast gjorde jag det. Senare vid tjugofyraårs ålder ungefär så uppsökte jag återigen en psykolog för att få prata av mig och se om det fanns någon medecin man kunde äta för jag orkade inte mer och ville inte bli beroende av alkoholen och den hjälpte ju bara för stunden, ville bara lämna Sundsvall i ren panik och fly från allt de förflutna som förföljde mig för i varje gatuhörn så såg jag ju kvinnan som jag älskade men hade förlorat på ett sätt som inte alls vart bra och alla andra misslyckanden som hänt som jag såg det. Vet inte hur många fester man var på utan att kunna bete sig som en normal människa, jag fick alltid panik inför möten med nya människor och försökte faktiskt ibland att passa in även om jag många gånger tackade nej till att gå på festerna eller andra sociala tillställningar. 2007 gick flyttlasset ner till Göteborg för att försöka plugga upp gymnasiekompetensen och jag minns hur lycklig jag var att få komma bort från Sundsvall äntligen, men pluggandet gick inte så bra som jag hade hoppats men jag försökte iallafall och fick träffa helt fantastiska människor där på den folkhögskolan som jag gick på, några vart mycket nära vänner som jag umgicks med. Mitt mående var inte lika illa som tidigare men var heller inte bra, jag var fortfarande den osäkra, lilla vilsna pojke  som tidigare men nu kunde jag ju andas i min nya hemstad och drömma om framtiden lite mer tydligt och tränade än mer på att inte vara så inne i min egna bubbla, jag hade ju vänner kvar i Sundsvall med som jag inte glömde heller även om jag alltid varit dålig på att själv höra av mig på grund av att jag inte ville störa dem

Sluta att tippa!!

Det är vad jag ska göra det, varje gång man gör en lången eller mixen så hånas man av sin otur så nej tack aldrig mer spel. Sitter och kollar på jvm nu och svenska juniorerna spelar bra och skulle slå Tiimrå ik alla dar i veckan efter som tik inte ens har ett lag denna säsong, åter igen förlust ikväll mot dif hemma med 3-7 så nu kan man riktigt vänta in kvalserien som kommer senare till våren. Jag bryr mig inte om hockey nu heller iof för orka sitta o bli arg och sur 3 dagar i veckan över ett lag som skötts av ett gäng clowner som vägrar att avgå. Hoppas inte att Giffarna blir lika pinsamma i Allsvenskan i fotboll nästa år som just Timrå ik är i Elitserien i ishockey.


Ska börja träna igen och träna på gitarren och lite annat som jag hållit på med i mitt liv som jag mått bra av

Kvinnor vet jag inte om jag ska släppa in på livet ännu, men tänker inte säga mer om det nu.

Carpe diem till er där ute!!

Drömmar om Familj och jobb!!

Ja nu sitter jag här på självaste julafton och tänker på just det :)..... jag känner att tiden mer o mer är mogen till att skaffa en egen familj men för att de ska slå in så måste jag först hitta ett jobb och röra mig bort ifrån Sundsvall, för här är de få jobb som finns och tyvärr så gillar jag inte denna stad. Vill heller inte ha en Sundsvallskvinna att leva resten av mitt liv med heller. Jag påstår inte att det är fel på alla kvinnor härifrån men de är så många jag tyckt om av dem som svikit och sårat mig att jag helt enkelt bara tappat förtroendet för kvinnorna här. Jag har jobbat hårt för att lämna mitt förflutna härifrån bakom mig och de med besked :)..... nu vill jag som sagt finna kvinnan som kan älska mig för den jag är och inte vill försöka ändra på mitt sätt att vara, jag älskar musik och sport så kommer de alltid vara ;)...... jag vet att det inte är jag som är ful el inte duger utan att problemen sitter hos kvinnorna jag mött med, de vågade bara inte erkänna det och vara ärliga. Det finns en söt, intressant kvinna i Malmö som jag faktiskt mer o mer börjar att fatta tycke för, enda problemet är ju att de är långt bort från Sundsvall och jag ännu inte vet om det är besvarat på samma sätt från henne men att flytta till skåne, Malmö är inga problem för mig om de finns en chans till kärlek och jobb!!


Vill passa på att önska alla en riktigt god jul & ett gott nytt år

Finns det nån som kan hjälpa mig från denna stad?

Ja det undrar jag för i Sundsvall kan jag bara inte bo, finns ingen utvecklingsmöjlighet kvar för mig här och jag vill heller inte vara kvar i en stad som jag aldrig har gillat. Sen så finns det inte en ända kvinna här som jag har något förtroende för längre, tragiskt att alla är lika lögnaktiga och fega emot mig istället för att vara rak och ärlig direkt, även manliga vänner finns de rötägg av. Sen så är ju allt jag gör fel hela tiden med för dricker jag öl en lördag med polarna så hackar mamma på mig som bara fan och ligger jag hemma och skriver, läser, spelar på gitarren eller bara lyssnar på musik och tar det lugnt så blir det liv, ingen kommer nånsin att kunna styra och bestämma över mig och mitt liv utan de är fan bara att acceptera mig som jag är eller skita i det och låta mig vara. Prio 1 för mig nu är att hitta ett jobb och bostad på annan ort.


Värsta sveken mot mig står min pappa och emmelie för men de är en lång och gammal historia som antagligen kommer att stå i min självbiografi om jag lyckas skriva den. Nä ska börja på en ny text nu 

Drömmar?!!

Ja nu har det börjat komma mer o mer dessa drömmar, jag drömmer ibland om att få bo i ett annat land än Sverige t.ex USA. Har börjat se nu att det jag saknar mest av allt i livet är ett stabilt förhållande med en kvinna, ett jobb att trivas med och barn, helst i en annan stad en Sundsvall. Samtidigt är jag rädd att bli en dålig far och partner då min far har varit just dessa 2 saker han med men ska man ens tänka så? Ja jag vet att min historia byggts av mycket depression och dålig självkänsla men har jobbat mig sakta uppåt och gör det än idag. Börjar att se livet från en helt annan sida nu, inte bara den svarta tunnel som jag sett sedan jag var 14-år. Man måste leva livet så som man själv vill och ha egna drömmar sen kanske inte alla drömmar slår in men de får man la leva med. Livet är för kort för att må dåligt och trycka ner sig själv men de är svårt att intala hjärnan att se det så med, även om det som sagt börjar ljusna även för en sån som jag :)

Vad säger man!!

Det är jobbigt att vara Timråit idag för att de är bara blanda och ge som gäller verkar det som, först en mycket bra insats tydligen mot linköping och vinst med 4-1 på bortaplan sen en platt match borta mot AIK igår i 2 perioder och förlust med 5-4. Funderar på vad det sitter i mer än att spelarna helt enkelt inte håller på Elitserie klass, vi har 2 målvakter som läcker som såll och backar som inte kan spela försvarsspel. Har sett ett antal matcher i år och insett att det inte heller finns något hjärta för klubben från spelarna, ingen fart i spelet, ingen fantasi. Nä jag orkar inte ta upp mer nu för blir bara mer frustrerad och arg!!


Ha en bra dag där ute alla 

Saknar dig!!

Nu ligger man här och lyssnar på musik igen då och tänker på morfar som togs ifrån mig alldeles för tidigt :(... det har snart gått 3 år sedan du somnade in och jag då befann mig i Göteborg och aldrig han ta farväl av dig. Du var alltid som en far till mig under min barndom då min riktiga pappa inte fanns där. Har så många fina minnen av dig morfar som jag aldrig kommer att glömma, de som inte vet vem du var kan aldrig förstå vilken fantastisk morfar du var, det finns så mkt som du lärde mig i livet. Ditt och mormors hus var ju i stort sett mitt andra hem, mest på sommaren men de är ju den bästa årstiden och man kunde ju springa barfota på gräset och hitta på en massa skoj.

Jaja nu ska jag försöka sova lite

Höst nu!!

Så sitter jag här igen nudå :)...... försöker att hitta något att skriva om men just i detta nu så finns det mest bara en massa frågor som jag försöker att luska ut svaret på. Vissa av dem kanske kan låta lite tycka synd om sig själv känslor men klart att jag undrar varför kvinnor verkar vara rädd eller bara totalt ointresserade av mig utan att säga vad som är felet, ja jag vet att jag har mått dåligt tidigare i livet men det är lagt till det förflutna sedan en tid, har gått igenom allt som gått snett i livet nu och har väl lite kvar att bearbeta men jag är redo att satsa på kärleken igen. Sen så är de klart att man får sig en känga då man inte tycks duga hos en arbetsgivare heller då man söker jobb på jobb men inte ens får svar, vet att jag inte har mycket till utbildning eller erfarenheter av arbete men de kan jag ju samtidigt inte få heller då ingen ger en chansen. Jag är inte en sån som ger upp längre utan sätter upp små mål som jag ska lyckas med att uppnå. Den som vill höra min historia om hur livet kan vara för en som lider/lidit av depression så berättar jag gärna min historia :)...... Finns du kvinna där ute som inte är rädd för mig eller ser mig som intressant så finns jag här öppen för förslag och redo att mötas, tveka inte =)..... Jag är varken farlig eller ser mig som fulare en nån annan, kanske bara en smula missförstådd ibland haha

Allsvenskan 2012 =)

Japp i lördags så blev det då klart att Gif Sundsvall spelar i fotbollens finrum igen, det satt mycket hårt inne för en giffare som mig, känns som man ännu inte riktigt har fattat att det är sant. Jag är stolt över killarna som gjorde jobbet på planen, nästan så man saknar tiden som fotbollspelare hehe. Men åter igen stort grattis Giffarna till Allsvenska avancemanget. Har by the way börjat att skriva på lite nya texter som ska spelas gitarr till :)...... i mina lurar spelas just nu en gammal klassiker med mauro scocco som jag fullkomligt älskade när jag var liten Nelly heter låten och den är lika bra än idag.


Nä nu kanske man ska ta och göra sig lite käk och sedan ta en promenad =)

Vackert väder =)

Ja när man vaknade upp i morse så insåg man att de skulle bli vackert väder idag igen =)..... hösten har sin charm i denna tid innan snön faller ner och täcker marken med sitt vita täcke, kanske kommer man att gå hand i hand med någon i detta väder i framtiden men de spekulerar jag inte om nu


Ska nog till mormor på sjukhuset imorrn!!

Jahadu!!

Ja då sitter man här igen då haha men har så lite att göra för stunden att jag tänkte man kunde skriva av sig lite. Det ser mycket bra ut nu för laget i mitt hjärta, alltså Gif Sundsvall som nu tagit ett steg närmare Allsvenskan 2012 =). Sämre går det dock för Timrå ik som också ligger mig nära, såg tik på tv i helgen och vart mest frustrerad över att se hur illa skött klubben är nu =(...... de gamla Timrå som man är van vid att se åka sönder sina motståndare med den fart och finess de haft är som bortblåst, nu far spelarna mest bara runt och verkar vara vilse i framförallt egen zon. Frågan på vad som måste hända kan jag inte svara på riktigt men kan känna att de är dags för de som styr föreningen att lämna över till någon annan och köpa en ny sportchef.


Det var allt för mig denna kväll!!

Heven Stay!!

Sitter nu och funderar över vad de är för fel på mig eftersom ingen kvinna tycks vara intresserad av mig t om nu när jag valt att leva singelliv. Vet att svaret aldrig kommer att komma fram men man kan ju gissa att de är rädd för mig, tycker att jag inte har pengar nog, är för tjock eller helt enkelt för ful. Jag tycker då inte att jag är fulare än någon annan men nu kan de inte såra mig längre som sagt, visst sjutton kan jag se på en kvinna och tycka hon är vacker men längre går jag bara inte, vägrar att gå in i dejting träsket igen och bli sårad och lurad. Min Mur mot allt sånt där står starkt. Till de som har sällskap kan jag bara säga grattis och hoppas ni får vara lyckliga med er kärlek, jag är inte på någon punkt avis för sånt längre heller att de flesta man möter har sällskap medan man själv är ensam, det är på nåt vis mitt öde som bestämt att kvinnor inte intresserar sig för mig på riktigt, har alltid varit så och vem vill utmana ödet?

Nu ska jag läsa en bok

Hockey Imorrn!!

Japp, imorgon blir de länsderby mellan Timrå ik- Modo i E.on arena och jag ska ta på kostymen och se när vi krossar lite rödskägg =)...... annars kan jag väl bara säga att livet snurrar på i vanlig takt med giffarnas slutspurt, timrås säsongsstart och lite annat smått och gott hehe.

Jo just de det finns en historia om en kvinna som jag egentligen ska berätta om men de skippas kanske

Kanon helg =)

Ja som jag sa så har denna helg varit fantastiskt bra då fredagen började med en Gif seger i Superettan och igår en seger för Timrå ik och Liverpool. Annars så har jag idag gått på en lång promenad vilket var riktigt skönt det med, har kommit underfund med mig själv att livet är så bra nu då jag valt att leva singelliv och börjat att träna igen och ta tag i mina gamla intressen igen =)..... Jag släpper inte in en kvinna i mitt liv igen för ett förhållande men som vän går de bra.


Nu ska jag spela på gitarren och se lite tv innan de blir till att läsa en bok tills man ska gå och sova

Ha det så bra alla därute!!

Ensam är stark!!

Ja vem säger att ensam inte är stark för jag känner mig mycket starkare nu än jag gjorde i det förflutna. Jag har med mig själv bestämt att bara göra det som jag själv känner är rätt samt ger mig glädjen och viljan att komma framåt och inte lyssna så mycket på vad andra tycker och säger. Jag har vänner och jag har mig själv vilket gör mig stark, behöver/vill inte ha en kvinna i mitt liv längre för att må bra, deras lögner biter inte på mig längre, jag kan bara skratta åt deras frustration över att inte kunna såra mig mer. Det finns andra saker som stör mig och gör mig upprörd här i livet, det första är de samhälle man lever i vet inte hur många jobb jag sökt och bara får nobben och motiveringen att de (företagen) har hittar mer kompetenta, intressantare kandidater än jag själv bara för att jag inte har så bra skolbakgrund eller jobb erfarenheter. Nä har bestämt mig för att inte bry mig om att se ner på mig själv bara för att ingen ser vilken kvalitè jag faktiskt besitter utan att ha pluggat halva mitt liv. Det andra som stör mig är socialtjänsten som hela tiden bara är ute efter att jävlas och få mig att bo på gatan bara för att jag inte får något jobb.


Hejja gif, ta nu steget upp till Allsvenskan

Sthlm imorrn!!

Japp ni läste rätt, det blir huvudstaden imorgon och hela helgen faktiskt inte för att jag tycker om den staden egentligen men ska hälsa på en vän som flyttat dit =)..... idag har det åter igen regnat här i stan men man har börjat att vänja sig nu =(.... Var även väldigt förväntansfull ikväll då Timrå skulle spela hemma premiär mot Växjö lakers i E.on arena, det blev en förlust till så de känns som denna säsong kommer att bli som den förra alltså tung och oviss.


Jag tänker på dig varje dag E ska du veta, vad nu de ska spela för roll?

Fantastiskt

Nu har jag inte skrivit här på ett tag men är nu åter tillbaka =)...... har varit inne i mig själv och rannsakat vad som är viktigt i livet och inte. Kom fram till att kvinnor är ett avslutat kapitel då jag helt tappat mitt förtroende för om de går att lita på deras ord eller inte, dessutom så finns de bara en kvinna som jag kan älska på riktigt av hela mitt hjärta. Sitter och funderar ut hur jag ska börja på min bok som jag så länge funderat på att skriva och skriver ännu egna texter och dikter samt övar på min nya fina gitarr =). Hoppas dock på att spelandet lossnar lite mer snart nu, tränar även upp min röst så den ska bli så bra som möjligt hehe.

Nu sitter jag och inväntar att mamma ska komma på besök med sin så söta och goa hund molly =)

Hörs vidare för nu ska jag lägga mig med en bok och slappa lite

Stolt!!

Japp, det är jag de därför att jag har tagit avstånd och raderat bort människor som kallade sig vänner. Brukar ju vara en sån som går och tänker på sådant i evigheter men inte nu. Ärlig talat känns de bara befriande att ha kastat bort dem och istället börja leva och bekanta sig med andra människor som är värt att ställa upp & offra tid med. Finns många beteenden hos dessa personer jag kan ta upp men de gör jag inte för det vet de nog själva, fast en ljög om kärlek och känslor så där är de störst avståndstagande från min sida och det största sveket fast jag har raderat alla minnen av er alla svikare och lögnare som nästan förstörde mitt liv, nu står jag iaf rak i ryggen och skulle aldrig behandla mina vänner som ni gjorde med mig av den enkla anledningen att jag inte är ett svin eller dåligt uppfostrad och heller ingen toffel som styrs av sin partner eller vänner.

Så till er två som svek mig hårdast kan jag bara säga att jag hoppas ni blir sviken av nån som står er nära så ni får samma känsla som jag fick av er men kom då inte till mig och lipa för de har ni inget för då jag bara skulle stå och skratta samt fråga vilka ni är.


Ciao!!

Hur ska det gå??

Kan man älska någon som inte älskar en tillbaka? Kanske heller aldrig har gjort, ja vad vet jag.
Kan man älska någon vars svek gjort en så illa att man bara vill kräkas upp all skit?
Nu har jag tagit mig i kragen och skiter i er alla som visat sig vara idioter som bara varit ute efter att umgås med mig som ett tidsfördriv tills ni fann kärleken och till er som påstått att ni har känslor för mig. Ni är värd ungefär lika mycket som en tunna skit enligt mig, ni finns inte i min värld längre och jag har förträngt er existens, det känns bara så bra att veta nu vilka man kan lita på och vilka man bara ska ignorera. Hade ni trätt fram tidigare i mitt liv med erat svek hade jag säkert brutit ihop och blivit galen men nu när jag är stabil så skrattar jag bara och blir mest glad att ni inte längre finns i min värld. Om ni möter mig på stan eller någon annan stans så behöver ni inte låtsas hälsa eller se åt mitt håll för de kommer jag inte att göra med er, utan jag kommer bara att passera som om jag aldrig träffat er, ring mig aldrig, messa mig aldrig, mejla mig aldrig för jag kommer inte att egna tid åt att svara bara så ni alla svikare vet det!!


Jag går med huvudet högt och ska snart ut i solen och njuta av min frihet!!

Jag är min egen boss!!

Ja just det är jag och en drömmare på vissa plan med, för det finns mycket som man bara kan drömma om utan att få uppleva medan andra drömmar/saker går att uppleva i livet. Har man som jag varit fast i sitt egna lilla fängelse så har man inte lyckats uppnå speciellt mycket ännu. Känner en viss glädje nu då jag sitter och tittar ut genom fönstret och vet att giffarna tog 3 poäng och Sverige detsamma i hockey-VM idag. Gessle är det som spelas på datorn nu och ger mig ett inre lugn som alltid förr. Funderar mest på vad jag ska göra av mitt liv då det blir singelliv för mig resten av min långa levnadstid här på jorden, ska man fara iväg på en lång singel resa eller ska man slå sig till ro på annan ort/land för att hitta nya saker i livet som fyller tomrummet efter en kärlek, visst saknar jag någon att älska ibland men de är väl normalt men sitt öde måste man acceptera hur mycket man än vill vända på det. Finns ingen bitterhet i mig på andras lycka som de ibland kanske kan uppfattas för jag ser hellre att mina vänner är lyckliga med sina liv än att jag själv är det med en partner.

Det förflutna är borta kvar finns bara det nya okända som man inte har upptäckt ännu
men jag kunde inte älska dig mer än jag gjorde
ge dig allt av min kärlek var det jag brann för då
men så blir det aldrig igen synd

Godnatt alla där ute!!

Annat 2

Ett ord kan vara vackert
En himmel kan vara blå, fast regnet faller
En blomma kan vissna, men växa igen
En fågel kan fly vintern, men komma igen
En känsla kan man inte ta på, men känna den

Du gav mig ditt ord
på att du hade känslor kvar
ändå sitter jag här med ett skyfall över mig
du gav mig ett oerhört svek
det kan aldrig glömmas av mig
där ute är det varmt, här är det bara kallt
nu tar jag steget bort från dig
jag vänder min båt och far mot ett annat mål
du blir blott ett minne från det gamla
ändå kan jag aldrig sluta tycka du är det vackraste

Annat som legat i datorn!!

Kom och lägg dig här bredvid mig
Säg mig inga fler lögner
Orden ska vara vackra
Färgen vara vackert blå
Det är inte försent
att älska mig
Om du bara vågar
Så är jag din


Det går en stig till mitt hjärta
Bara du vet vägen
Det finns en nyckel till min själ
Bara din som passar
Har en underbar känsla
Den är du


Vaknar upp
Ser dörren stå på glänt
Känslan av att du varit här
Far runt i mitt rum
Mörker byts mot ljus
Luften doftar du


Solen skiner
Himlen är vackert blå
Måsarna flyger mot nya mål
Stranden är vacker och vågorna slår
Kärlekens vingar flaxar förbi
För nu ska åter hjärtan slå
Den mörka tiden passera förbi


Jag vaknar upp ensam i mitt rum
Inga ljud som hörs ser bara minnena av dig
Jag fäller en tår för hur det blev mellan oss
Mitt hjärta har nog slutat att slå
Jag har ett krig mot mig själv
Monstret inom mig brinner i lågornas inferno
Han ska inte få mig, inte få sabba mer
Detta krig ska vinnas av mig
Ska inte vara svag mer
Många har sårats som varit på min väg
Förlåt mig för det
Nu börjar resan tillbaka


Jag vill gå hem
Jag vill bli fri
Jag vill känna glädjen
Bara glömma det som var
flyga högt i det blå
ensamhet, ensamhet varför är du så rå?
Jag är inte den pojken jag brukar vara
Mest en skugga nära civilisation


Så trött på den mörka vintern
så trött på dina ord
dom som leder in till labyrinten
där ingen hittar ut
den som vilseleder och förstör dig
innan ängar åter börjar gro

Vädret är ju iaf bra!!

Då sitter jag här i ensamhet igen denna fredag eftermiddag med drömmar om kärlek och musik men kanske är det så att ingen kvinna som jag känner vill ha mig, ja vad vet jag? Man får inte tänka för mycket på det bara för då blir man lite ledsen över att inte ha någon att krama eller mysa med. Jag har idag inte gjort mycket alls då det inte finns så mycket att göra en dag som denna..... jo lyssnar ju iof på tAKIDA nu i stereon för att komma igång lite så man inte somnar rakt upp och ner. Blev heller ingen fika med jessie i onsdags då hennes lille son vart sjuk, kanske var det än undanflykt för att slippa men jag hoppas och tror att de inte var det.

Nä nu ska jag fortsätta att lyssna på musik och läsa en bok

Promenaden var bra!!

Promenaden var bra!!

Ja så gick man ju på en promenad med molly idag då, vilket var riktigt skönt och nyttigt för mig sedan blev det 1 timme på gymmet med min kusin så man fick lyfta lite skrot, kanske man får beach 2011 kroppen till sommaren nudå hehe...... rätt lustigt ändå vilka känslor man får när man är på promenad man blir liksom helad på nåt vis. Vet inte riktigt vad jag ska känna för dig ännu för är rädd att jag inte ska duga som jag är eller faller dig i smaken utseende mäsigt men tiden får utvisa det gissar jag. Nä nu ska det drickas en kopp kaffe och koppla av lite efter dagens träning så man är pigg inför morgondagens träning med!!

Utan medecin!!

Utan medecin!!

Ja det är jag nu och ska försöka trappa ner på den men när jag inte äter den så blir jag ett invänt monster som inte vill vara bland folk eller prata med någon heller. Blir så att jag håller mig för mig själv utan att ta kontakt med den yttre världen, förr så tog jag bara kontakt med alkoholen när pappas monster i mig växer fram men nu tar jag bara all smärtan och försöker stå ut även om det så klart är lockande att ta till flaskan för att dämpa demonen inom sig. Finns en person som jag alltid vill vara nära för i dennes närhet så mår jag bra och där finns inga lögner, inga svek utan ÄRLIGHET och RESPEKT, sånt jag behöver för att må bra. De som varit lögnare och svikare i mitt förflutna ger jag inte längre något för och det känns helt rätt. Gav inte ens de lögnaktiga kvinnorna man mött  nöjet att ta död på mig för alla lögner och svek utan kämpade mig upp till ytan igen något starkare än innan och lärde känna människor jag aldrig skulle ha träffat innan men trovärdigheten hos kvinnor för mig är noll men jag försöker att reparera de till att börja tro igen så tack för att du kommit in i mitt liv med just rätt attityd, öppenhet, ärlighet, respekt och allt annat du bär på solstrålen!!

Never alone, always alone

Tired of beeing sorry!!

Tired of beeing sorry!!

När våren nu börjar smyga sig på så ska man i regel ha härliga känslor i kroppen.
Nu sitter jag här och tänker på dig du vackra människa som får mitt hjärta att slå så hårt för dig.
Kanske kan de inget bli mellan oss på de vis jag hoppas på men ska göra ett försök att få de att bli så annars så är det väl bara att gå vidare och hålla sig borta från känslor igen tills man kommer på fötter.

Har inte skrivit en textrad på länge nu heller men hoppas de släpper snart så jag kan börja skriva igen för jag saknar verkligen skrivandet även om det inte ger mig ett band eller ett skivsläpp så är det skoj att skriva.

Har kommit på att jag bara har 1 vän i Sundsvall kvar som bor nära där jag själv befinner mig så behöver inte åka till stan eller nåt för att vara med någon vilket är perfekt för jag lämnar knappt lägenheten. Finns ingen anledning att göra det heller.

Jag är svår att förstå men har liksom fastnat i det onda jaget så vill gärna hålla mig borta så ingen trampas på tårna eller blir sårad.

Saker man inte kan få!!

tisdagen den 5:e april 2011

Saker man inte kan få!!

Ja det sitter jag och tänker på nu, alltså saker som man inte kan eller kommer att få i sitt levande liv.
Jag kommer aldrig att få ett arbete att gå till eller en egen familj att komma hem till, jag kommer heller aldrig att få mitt band som jag så gärna vill ha eller bli fri från min starka depression. Man kommer till en punkt i livet då man liksom slutar att försöka, slutar leta, slutar vänta. Dagarna sover jag numera bort med den medicin jag äter eftersom varje vaken tid är bortkastat  lidande, vill inget heller längre och har inga vänner att vara med så inte så konstigt heller iof att jag inget gör längre. Sen längtar jag hem till Göteborg nåt så otroligt mycket att jag inte vill se denna håla alls. Jag är inte mig själv längre heller men tycker inte att det här är ett land man kan leva i längre, det satsas på helt fel saker tycker jag men inte lär det direkt bli bättre heller.


Nä nu ska jag sjunga lite då det inte finns annat att göra
BABA

Allt detta väntande!!

Nu har snart ännu en vecka gått i väntan på jobb eller praktik utan att man ens har hört ett svar, börjar bli riktigt less nu på det. Här försöker man att komma ut i arbete med egna medel och lite hjälp och jag gör mitt som söker jobb och kontaktar företag, men inga ger ett enda jävla svar tillbaka. Jag skiter i att söka ett jobb till nu, jag vägrar att slösa mer av min tid till att skicka ansökningar när jag ändå ses som mindre värd då företagen ser mitt cv och min skolhistoria som om man vore gjord av bara luft utan innehåll. Är så ofantligt trött på att bo här i denna sketna stad och detta så kallade land att jag snart exploderar, varför lät jag mig luras att komma tillbaka hit när jag hade de så bra i Göteborg, visst hade inget jobb där heller men de får jag ju ingenstans i detta land.
Frustrationen är så hög att jag håller mig innanför mina egna portar, mina egna tankar och värderingar att jag knappt träffar någon annan än mig själv, jag trivs med det men kommer säkert inte att må bra av de heller men vem bryr sig?!!. Man skulle ha varit en hero i Sverige för då hade man kunnat utnyttja systemen och tjänat massa pengar på att bara sitta och prata på främmande språk, vara kriminell, klä sig som spöken och massa annat.


Nä fy fan!!

Hemlängtan!!

Sitter här ensam i mitt vardagsrum och längtar hem till Göteborg nu mer än nånsin, staden som får mig att leva, staden som får mig att känna glädjen. Vad ska man med känslor för en kvinna till? Menar så fort man släpper de in på livet så slutar de bara med att man blir sårad och lämnad ensam utan riktig förklaring. Sen kan man ju prata om sina chanser att få ett jobb här i stan och detta land, de chanserna är ju minimala om man säger så för söker man 20-30 jobb i veckan så får man kanske svar av 2 att de hittat andra kompetentare personal, de andra hör inte av sig alls, så klart att man mer och mer börjar skita i att söka jobb eller alls bry sig om sitt liv. Kommer aldrig få ett jobb, kommer aldrig få en egen familj med fru och barn och lär heller inte få mitt skivkontrakt som jag drömmer om så mycket för ensam kan man ju inte ta sig fram i musikbranschen utan pengar eller bra personer runt sig som kan branschen. Varför får man inte ställa krav på heros i detta landet för utan att man kallas för främlingsfientlig? jag är väldigt less på att landet mer och mer blir som att bo i utlandet för snart pratas de inte längre svenska här, man går inte i vanliga kläder, man äter inte vanlig mat utan allt är anpassat till deras kultur. Det är ett skämt att egentligen bo här tycker jag.


Aja nu säger jag inge mer om detta
nu ska jag till gitarren eller kanske skiter i det med
ja jag går och tittar in i väggen istället 

Hej svejs!!

Du förföljer mig!!

Varje dag som jag vaknar är du där i mitt huvud som en jobbig tanke för jag kan inte förstå mig på ditt agerande, först så sa du att du älskade mig och att du ville att jag skulle flytta till Sundsvall igen när jag då sedan kom hem igen så träffade jag dig igen och kände hur hjärtat slog så som de gjorde 1:a gången. Med tiden så bara la du mig åt sidan och släppte inte in mig i ditt liv mer utan tog bort all form av kontakt med mig och fick dina vänner att kalla mig manisk istället för att jag älskade dig, fy fan de gjorde jävligt ont att se hur du hade fått ett hjärta av sten och bara ljög tror till och med att du ljög hela tiden för mig. Tror inte jag betyder ett skit för dig om jag ska vara ärlig för de har du inte direkt bevisat!!

Kommer aldrig få ett svar av dig heller men de är skitsamma nu

Förstår inte!!

Varje dag som går av mitt liv så försöker jag att hitta ett jobb som kan passa mig och som gör att jag får något att göra men av alla jobb som jag söker på får jag inte napp. Börjar mer och mer att lägga ner jobb sökandet då de tar en oerhörd energi att söka låt säga 20 jobb om dagen men inte ens få ett svar tillbaka från något av de ställen man sökt på. Samtidigt retar man sig på att många andra som inte har så mycket betyg eller erfarenhet får jobb hur lätt och snabbt som helst, det måste ju ses som något konstigt att av 10 personer som har samma bakrund som jag så får 8 av dem jobb, men jag är inte en av dessa 8. Man brottas inte bara med sin depression utan även detta utanförskap vad gäller jobb så varje dag man vaknar med att försöka tygla sina demoner i själen så ska man också tackla sin jobb situation med mera , ibland känns de bara som att man ska explodera och dö ut som en vissen blomma innan livet ens börjat för att leva på existensminimum är inte de roligaste man kan göra eller de lättaste för den delen, när pengarna kommer så går direkt iväg. Nej man ska nog ge upp allt jävla trams och dra iväg bort från Sverige, söka lyckan någon helt annan stans där man iaf kan få en chans till arbete och kärlek.

Därmed sätter jag punkt

Inom sig själv man är trygg!!

Ja just så ser jag på livet att det bara är inom sig själv man är trygg från andras tankar och ord om en, har aldrig i livet varit en person som utomstående i skola och umgängeskrets har sett som annat en den konstiga fula killen, jag var den i skolan som alla bara höll sig undan ifrån så mycket som möjligt, jag var den som aldrig skulle bli något i vuxen ålder. Varje dag man gick till skolan så kände man klumpen i magen när man insåg att man bara skulle vara i vägen för alla andra så när man gick i 8:an så började skolket och den inåtvända attityden för vänner hade man inga äkta av. Många av dagarna så drog man bara till plugget på morgonen för att nån timme senare dra hem igen när ingen var hemma eller ner på stan och kolla lite i affärer, i skolan ville jag inte vara och klarade inte heller av det. Där fanns ju även min som jag såg det själsfrände och vackraste kvinna jag någonsin har sett, än idag är hon det men förlorade all kontakt med henne lika fort som hon kom in i mitt liv vilket fick mig att helt ta avstånd från skolan som jag minns de, för klarade inte av att se henne i korridoren med sina vänner när man hade gråten i halsen och egentligen bara ville öppna käften och förklara vad jag kände och vad som gjorde att allt gick fel men är man nertryckt i sina skor så får man inte fram många ord. På senare år så har man ju insett att skolåren inte var det bästa och att tonåren skadade mig väldigt mkt fram till mer vuxen ålder, även om jag har mina svackor då och då men nu vet man mer vilka vänner som är äkta och vilka kvinnor som inte sätter djupa sår i ens själ. Kanske man skulle skriva en bok om just såna här upplevelser så människor kan få en större inblick om hur barn och ungdomar kan ha det i det tysta och vilka signaler man ska leta efter så man kan försöka hjälpa innan de blir för sent.

Nä nu ska jag lyssna på lite musik innan man ska till att sova
Peace alla därute

Jag är en gummibjörn!!

då sitter man här då och tittar ut över ett landskap som på nåt vis får en att längta efter den sista pusselbiten i livet. Men vad det skulle vara vet jag ännu inte riktigt, fast jag har det inte så dåligt som jag ibland kan tycka att jag har de. Något som ändå glädjer är att allt hat som jag har haft i min kropp inte längre är så stark och styr mitt liv fast vissa saker kommer man ju alltid att känna ett visst hat till så som lögnare, falskhet, ja listan kan göras längre men får inte fram det just nu.

Ha det bra alla vänner där ute

Man lär av sina misstag!!

Ja det är så sant som det är sagt det, för nog har man gjort ett och annat misstag som varit lite svårare att förstå än andra men samtidigt så lär man sig ju något av det, man lär sig att man inte kommer göra om dem igen utan ta en annan bättre väg. Jag har med tiden suttit och funderat på vissa av mina snedsteg och kommit fram till att jag inte alls var så smidig och smart som jag trott innan. Har samtidigt lärt mig att man ska följa sitt hjärta och drömmar vilket jag gör mer och mer för var dag, jag om någon vet hur det är att inte ha nån identitet och känna sig helt ensam och värdelös samt vara fastspänd i en depression. Jag hade en gång en fantastisk flickvän men ju mer tiden gick så insåg jag att hon inte var så lycklig som jag hoppades på med mig och ja man hade ju inte mycket inkomst då heller, vilket påverkade mycket det med men vad jag tror kraschade vårt förhållande var att hon med tiden ägnade mer tid med fb än med mig och hade tankarna på en annan man som bor i samma län. Jag var inte bättre då jag heller utan sökte upp min allra första kärlek jag nånsin haft för att få lite stöd av nån utomstående som kunde svara på mina misstankar och frågor. Sen så kom ju även dennes lögner om att det fanns känslor kvar och att vi skulle ha en chans att börja om vilket resulterade i att jag släppte min dåvarande så hon fick den hon verkligen verkade vilja ha. Men kan bara få sanningen och svaren på frågorna av dem men de sker nog aldrig så har lagt detta bakom mig och börjat om och blivit en mognare kille istället. Bra va??

På återseende!!

Dikten till morfar 09

Vad var det som hände?
skulle ju inte bli så här nu
att du drogs ifrån mig
kan du höra mig gråta
kan du se mina tårar
jag bara frågar
är du vinden som blåser
när jag tar min promenad
hjärtat gör ont, tror att jag går av
känns som allt bara är en dröm
jag vill vakna upp och veta att du fortfarande finns
så jag kan skojja med dig
så som vi alltid gjort
du och jag älskade morfar
känslor och minnen försvinner aldrig
de finns alltid kvar
hej då morfar
nu tar du inga andetag längre

gamla dikter från förr!!

Fåglar flyger på himmel så blå
Horisonten är nog allas mål
Varför känns det då så svårt?
Jag vet ju vem du är
Jag kan skriva ditt namn
För att du ska förstå
Rosen är röd liksom du
Fast vackrare är ändå du.



Förlåt för mina känslor
Förlåt för min starka kärlek till dig
Jag vet att livet blir hårt
Jag får försöka leva utan dig
Jag flyttade ifrån dig
För det går inte att se dig med någon annan
Man får följa vindens klara väg
Kanske hittar man sin nya väg att gå
Fågelsången börjar sakta tystas ner
För vintern kommer och knackar på
Vill man vara med då?



Sakta man går genom parken
Solens strålar lyser klart
Båten guppar på vågor så små
Kan dagen bli bättre än så.


Tyst man vaknar
När dimman ligger klar
Fågelsången visslar så skön
Känslorna spritter fram i kropp och själ
Länge var undergången så rå
Man hade inga mål
Ljuset kommer och knackar på.


Kärleken vart är den?
Sitter bara tyst
Fast jag vet att du är här
Rädslan för att göra fel sitter där



Det är något hos dig
som dras till mig
tittar ibland på dig i smyg
kan inte beskriva hur vacker du är
kan jag alltid vara din soldat?

Gammalt groll

Du gav mig ditt ord
på att du hade känslor kvar
ändå sitter jag här med ett skyfall över mig
du gav mig ett oerhört svek
det kan aldrig glömmas av mig
där ute är det varmt, här är det bara kallt
nu tar jag steget bort från dig
jag vänder min båt och far mot ett annat mål
du blir blott ett minne från det gamla
ändå kan jag aldrig sluta tycka du är det vackraste

Jaha, nu sitter man här!!

ja så är det fredag igen då och ännu en vecka som har passerat utan att man gjort något speciellt alls, sitter och tänker på dig nu igen =)....... du är en sån fantastisk människa som är värt att skriva om utan att nämna något namn och jag undrar om de någonsin kan bli du och jag? Jag vet att jag har mina brister och fel men med dig så döljer sig de felen automatiskt och jag känner mig bara så hel...... brukar titta på korten på dig och komma på mig själv med att le med hela kroppen så som man gör när man är lycklig, så hoppas innerligt att det kan bli något av det här så småning om. Nä nu orkar jag inte skriva något mer men kommer skriva igen snart.


Hej och go natt
Forza Timrå imorrn

Vart är Timrås backar???

Har denna säsongen hela tiden sagt att vi kommer få det svårt att hålla oss flytande på säker mark av ES och de verkar stämma rätt bra tyvärr. För av de matcher jag har sett så har det sätt rätt virrigt ut på isen och finns ingen struktur alls i laget. Läste igenom laget inför säsongen och såg 18 namn som inte ens håller klass i elitserien och det har ju också stämt mkt bra tyvärr. Det Timrå man varit vana att se är som bortblåst för jag tänker på Timrå som ett lag med fart iaf på hemmaplan och som är väldigt svårspelade men nu är det enklaste saken i världen att möta Timrå. Såg highlights från matchen igår mot saik och kan ju säga som så att backarna var som röda konor man har på träning och inga forwards som levererar framåt heller, fy fan de gör verkligen ont i Timrå hjärtat nu i denna tid alltså för nu blir det kvalserien nästa och där är jag inte säker på att vi klarar av att hålla oss kvar. Orkar inte prata mer om detta nu för man mår bara dåligt.

Jag tänker på dig hela tiden och frågar mig om du gör samma sak? Du har lagat mitt hjärta med första hjälpen med din skönhet, ärlighet, ja kan man säga så mkt mer om dig egentligen.

Jag vet  redan nu att jag kommer att älska dig FOREVER om du ger oss 2 chansen för jag mår bra i din närhet och tror jag kan göra dig lycklig. Glömda och begravda är de kvinnor som inte var rak i ryggen och var ärliga och de kan du och alla andra av mina vänner vara säkra på!!

Fortsättning följer............................

Bion igår!!

Ja den blev riktigt bra gårdagskvällen med bio på schemat med min nyfunna vän, filmen vi såg var riktigt bra och jag kände mig verkligen hel igen med dig i mitt sällskap. Du har din charm och utstrålning som för mig att bli knäpp och tappa tid och rum. Har tänkt på dig hela dagen idag och väntar på att vi ska ses igen på en fika eller något åt det hållet. Du har fått mig att glömma allt i det förflutna som varit dåligt och plågat mig =) då menar jag främst min så kallade pappa och de kvinnor som ljugit för mig och sårat mina känslor (De vet nog vilka de är) om de ens läser detta haha. Jag strålar som en sol igen varje dag och känner mig inte så ensam längre. Sen har jag ju db som ska tas framåt bara man får ett jobb med inkomst samt mer medlemmar till bandet fast utan mitt musikaliska geni daxel så går det inte att bli bäst så han är spikad i detta fantastiska band vi kommer bli.

Det var allt för denna gång
hej svejs

Bio ikväll!!

Ikväll ska jag på bio med en nyfunnen vän som jag tycker mycket om så det ska bli trevligt. återkommer senare med mer att skriva om

Ja vad ska man säga?!!

Sitter nu här i min ensamhet med molly bredvid mig i soffan och funderar på varför det ska vara så förbaskat svårt med att få ett jobb? Varje jobb man söker så blir det avslag för att man inte har betyg eller utbildning så jobben går till de andra som har just det. Ibland tänker man på att skolan skulle man ha skött men var ju aldrig bra i den heller så var iof inte så konstigt att man sket i den. Vänner hade man inte många av heller så det spelade nog in det med...... ärligt så vet jag inte vad som hänt med mig för sitter som sagt inte och deppar ner mig allt för mycket längre och det skrämmer mig lite för de var ju min identitet, mitt skal att krypa in i när det blev för mycket från världen utanför. Visst känner jag mig lite ledsen och lurad av en person som sa lögner istället för den riktiga sanningen så här i efterhand men har lagt allt detta i en burk som jag sedan har fraktat bort för att aldrig mer ta i, jag lever nu och inte i det som varit och vi hade vår chans men du ville inte ha den så vad mer kan jag göra? Skönaste är att jag aldrig mer behöver se dig och inte du mig heller och jag kommer aldrig ta kontakt med nån av er, du som får ta kontakt men de vet vi ju att de inte sker...... för jag lever nu och känner mig så stark.


HA det bra därute

Tar helt avstånd!!

Japp, efter många års ältande så har jag nu lagt gamla kärlekar och stora misslyckanden bakom mig och har slutat bry mig om dessa då de gjort detsamma, jag har lärt känna en person nu som jag verkligen gillar just för att denne är en ärlig, snäll, omtänksam, duktig person som får mig att tvivla mindre på mig själv och känna mig behövd. Varje gång det börjar kännas tungt igen så lyssnar jag på tAKIDA och tänker på henne så går det över och man kan se ett smile från mig.

Har mammas hund hos mig nu så kommer kunna ta massa härliga promenader med henne då mamma bor hos mig ett tag nu...... jag vet vad jag heter och jag vet vad jag kan.

Tack och hej från mig