Ja vad ska man säga?!!

Sitter nu här i min ensamhet med molly bredvid mig i soffan och funderar på varför det ska vara så förbaskat svårt med att få ett jobb? Varje jobb man söker så blir det avslag för att man inte har betyg eller utbildning så jobben går till de andra som har just det. Ibland tänker man på att skolan skulle man ha skött men var ju aldrig bra i den heller så var iof inte så konstigt att man sket i den. Vänner hade man inte många av heller så det spelade nog in det med...... ärligt så vet jag inte vad som hänt med mig för sitter som sagt inte och deppar ner mig allt för mycket längre och det skrämmer mig lite för de var ju min identitet, mitt skal att krypa in i när det blev för mycket från världen utanför. Visst känner jag mig lite ledsen och lurad av en person som sa lögner istället för den riktiga sanningen så här i efterhand men har lagt allt detta i en burk som jag sedan har fraktat bort för att aldrig mer ta i, jag lever nu och inte i det som varit och vi hade vår chans men du ville inte ha den så vad mer kan jag göra? Skönaste är att jag aldrig mer behöver se dig och inte du mig heller och jag kommer aldrig ta kontakt med nån av er, du som får ta kontakt men de vet vi ju att de inte sker...... för jag lever nu och känner mig så stark.


HA det bra därute