Hur ska jag orka!!

Sitter och funderar över det nu menar kvinnan jag älskar har stängt dörren för mig så jag inte kan nå henne, får inget jobb, är fast i en depression. Visst försöker jag att komma bort från denna depression men varför inte bara skita i allt och ge upp då det är svårt att se det ljusa i livet. Har inget ljust alls i livet förutom min oändliga kärlek till henne som jag aldrig kommer få en andra chans med. Varje dag som går känner jag mig bara mer o mer kvävd samt saknar Göteborg som är staden i mitt hjärta fast jag kommer från Sundsvall.

Snälla ängel kom till mig och säg att du älskar mig och vill leva med mig för jag kan inte leva utan dig!!

Jag kommer aldrig komma hem!!

Sitter just nu i Sundsvall och funderar ut hur jag ska lyckas ta bort alla mina hjärnspöken från huvudet? När jag lyckats med det så kommer jag nog att så fort jag bara kan lämna staden för gott för efter denna tömning så finns inte mycket kvar för mig här att göra egentligen. Åter igen så drömmer jag om den kvinna som jag älskar mest av allt på denna jord, kommer nog aldrig lyckas att stänga dörren till henne för hon har nyckeln till mitt hjärta i sin hand, kan mycket väl bli så att dessa hjärnspöken tar mig med ner i graven men de må så vara. Då kan jag ju inte plågas mer eller göra någon illa heller för den delen. Drömma kan man ju och det är jag bra på synd bara att mina drömmar aldrig hinner bli verkliga innan de är för sent. Du får mig att skratta, känna lycka, känna mig vacker, vara behövd, synd att jag inte får chansen att ge dig de känslorna tillbaka.
Kampen mot mina inre plågor kommer jag utkämpa själv, om de går åt skogen så kom ihåg att jag älskade dig av hela mitt hjärta <3 fast så långt ska de väl inte gå?

Minnerna av dig!!

Sitter här denna söndagskväll och känner mig så arg, ledsen och elak. Fan jag älskar dig och kommer alltid att göra och varje dag så påminner jag mig själv om hur underbar du är, hur jag varje natt drömmer om att du ligger bredvid mig och hur jag håller om dig tills vi somnar. Gråter ännu en skvätt av saknaden efter dig och det liv som vi aldrig fick/får tillsammans, jag har förlorat dig igen. Du är en fantastisk människa och jag har bara blivit en sur människa som inte har nån kontroll alls på mig själv. Vill bara gå hand i hand med dig på gator och torg och visa alla hur vacker du är och hur stolt jag skulle vara över att få vara din älskade. Måste stänga igen dörren för gott nu och gå vidare med mitt liv fast de är svårt att stänga igen dörren för dig, vet inte om jag orkar hoppas på oss längre. Tur man har sina vänner att vara med så man slipper tänka varje sekund på dig. JAG ÄLSKAR DIG!!!

Inte har jag heller fått in möbler till min lägenhet så man går liksom mest och väntar på att kunna flytta in till sig på heltid nu och det är frustrerande det med att bara vänta när inget händer, spelar ingen roll hur mycket man ligger i det tar sån tid iallafall. Vet inte varför jag skriver egentligen för ingen lär ju läsa ändå men det kan ju vara skönt att skriva av sig alla känslor man har inom sig

Mot nya mål ska jag nå eller?

Jaha, vad ska man säga om denna dag då? Har varit och hjälp en kompis mormor o morfar att bära in pellets till huset deras, kul att känna sig behövd ibland hehe. Har även idag tänkt på min tvillingsjäl som jag älskar så mycket men inte kan få, men det börjar gå lättare att acceptera för varje dag som går fast de inte känns så bra.
Tänker mycket på min egen morfar också som så hastigt togs bort från mig för 1 år sedan, saknaden är stor för han var som en pappa till mig då min egen pappa inte varit som en riktig pappa ska vara.
Ibland funderar jag på varför jag är så elak mot mig själv och alla nära och kära.
Vet att jag inte är en elak människa egentligen men de känns mest som man fått ett monster inne i själen som vill bete sig illa.

Snart slut på detta beteende för det tär på mig att vara så här!!

Sitter!!

Just nu sitter jag och kollar på Öis-Gif i en ganska tråkig match och håller nästan på att somna. Man hade ju önskat att kunna få må lite bättre än man gör just nu, varför får jag dig bara inte ur skallen, har ju sagt till mig själv att jag ska gå vidare med vetskapen om att jag älskar dig men aldrig kan få dig. Huvudet snurrar och förvirringen är på topp nu igen. Jag älskar dig ju så mycket och du är den vackraste kvinnan jag vet men du verkar inte förstå det. Frågan är om man kan dö av sorg?

Nä ska väl se klart på denna match innan man går och sover till sig en ny dag utan mening igen!!

Allmänt!!

När jag vaknade idag så kände jag mest bara sorg och saknad, inte så lätt att flytta från staden man älskar till sin hemstad igen, där allt en gång började. Varje promenad som jag tar på gator och torg påminner mig om allt dåligt som förföljt mig. Kvinnan i sitt liv som man sen länge förlorat, sin idrottskarriär och drömmar om proffsliv som inte blev som man tänkt. Nu mera drömmer jag om en karriär inom musiken då jag älskar att spela på min gitarr och skriva egna låtar men min ständiga deppighet sabbar även detta, men ska komma framåt här iaf.

Tänker på denna kvinna varje dag, varje sekund och sorgen i hjärtat gör sig hörd då jag inte kan nå henne mera.
Blir kanske till att jobba utomlands och komma på fötter igen eller vad ska man göra?
Kärlekslivet ligger på is just nu då jag ingen annan kvinna i detta landet kan älska så ska kanske söka mig till kvinnor i andra länder senare då jag fått tillbaka tron på kärlek igen!!

Önskade hon kunde förstå!!