Annat 2

Ett ord kan vara vackert
En himmel kan vara blå, fast regnet faller
En blomma kan vissna, men växa igen
En fågel kan fly vintern, men komma igen
En känsla kan man inte ta på, men känna den

Du gav mig ditt ord
på att du hade känslor kvar
ändå sitter jag här med ett skyfall över mig
du gav mig ett oerhört svek
det kan aldrig glömmas av mig
där ute är det varmt, här är det bara kallt
nu tar jag steget bort från dig
jag vänder min båt och far mot ett annat mål
du blir blott ett minne från det gamla
ändå kan jag aldrig sluta tycka du är det vackraste