Ogillar detta land!!

Jag sitter nu här i min soffa och har bestämt mig för att aldrig mer närma mig en kvinna känslomässigt annat än som vän, det kan jag  tacka mina gamla skolkamrater och E för. De i skolan ville aldrig vara med mig på raster eller fritiden, fick aldrig någon förklaring på vad som var fel och när man möter dem på stan el dylikt så hejjar de då det har druckit på nån krog och säger att de kommer ihåg mig, vad är de för jävla stil? Det är så fegt i mina ögon. Sen så har ju E:s jävla svek satt de djupa spåret i mig att jag inte kan eller vill ha ett förhållande med en kvinna längre. Sen så kan jag inte starta något heller med allt hat som jag känner till Sverige och alla dessa fega arbetsgivare som ser mig som en 0 jämfört med de fina människor som har utbildat sig hela livet och då som sagt automatiskt är bättre än jag. Jag tänker inte lägga en minut till att söka en massa jobb här längre, nä jag ska söka mig utomlands istället, men då får man ju iof inte heller någon chans eftersom jag inte har några pengar sparade för att kunna flytta. Skit Sverige hjälper ju inte till med att få jobb varken här eller utomlands. Det bästa för Sverige vore ju att jag blev en knarkare eller alkoholist eller att jag bara lägger mig ner och försvinner så det får känna sig nöjda, rätta mig gärna om jag har fel. Jag kan inte dela mitt mående och fattigdom med någon annan heller, det är inte rätt. Jag är egentligen en bra och snäll människa men nu har det som sagt gått för långt, jag pallar inte med att försöka när samhället bara motarbetar mig hela tiden och känslorna för E aldrig kommer försvinna helt.