Känner mig så out!!

Ja hur ska jag nu kunna förklara mig? Jag har alltid haft svårt att prata om mina känslor, tankar jag bär på, mina funderingar och frustrationer. Jag vet att jag har varit en väldigt konstig och speciell kille hela mitt liv, har alltid sett ner och hatat mig själv, har liksom aldrig sett mig som en snäll, fin kille. Har varit med om en del incidenter i livet som tydligen ännu sätter djupa spår och sår i min själ, vilket gör att jag inte kan ta till mig vissa saker. Jag lider av ständig dödslängtan och är arg på samhället jag lever i, det är väldigt udda kan jag tro men så är det med mig. Jag kommer aldrig att få ett eget arbete hur mycket jag än försöker och jag känner ett vansinnigt agg mot den svenska politiken som satt Sverige i fattigdom och arbetslöshet för väldigt många människor. Samtidigt så tas det in mycket invandrare hit som får leva på bidrag utan att de ska tjafsas när det är bostad och arbetsbrist. Det som stör mest är att de traditioner vi har här mer och mer försvinner bort efter som vi måste anpassa oss efter deras religion. Man får inte sjunga nationalsången, barn får inte äta julmat i skolan på julen eftersom invandrar barnen inte äter gris och dylikt, sen pratar de inte svenska och klär sig i spökdräkter och skräpar ner och kriminaliteten ökar dessutom med ett antal procent. Jag tycker personligen att man som invandrare ska anpassa sig till sitt nya land och inte ta över det som de håller på att bli nu eftersom Svenskar är blinda och tiger.


Ja jag är helt enkelt en person som inte går att förstå sig på