Tagit tjuren vid hornen!!

Ja det har jag nu verkligen gjort eftersom jag helt slutat med mina antidepressiva tabletter som skulle underlätta att stilla min ångest och nedstämdhet. Visst har det funkat att käka tabletterna men i längden så är det ju bara en fejkad känsla av att må bra, det är ju bara jag själv som kan ta tag i det hårda jobbet med mitt psyke för att bli 100% bra i slut ändan iaf. Tycker själv att det går framåt även fast det ibland kommer kvällar då ångesten och rädslan verkligen visar sig från sin dåliga sida. En jobbig grej är att jag blir så rädd då jag blir kär, varför vet jag inte men de gör mig iaf väldigt ledsen, jag får panik och blir rädd för att inte duga/räcka till och en massa andra känslor som är svåra att förklara, jag hittar tyvärr inget svar på detta problem men hoppas att jag kan få hjälp att hitta svaret av/med någon. Framtiden ser ljus ut men den är lite motig just nu vad gäller arbete och ort men de vänder nog