Ser framåt!!

Jag har äntligen lyckats att acceptera att jag lider av depression och att den kommer att följa med mig genom livet, innan var jag rädd för vad andra skulle tycka om mig efter det och inte acceptera det och mig för den jag är. De som inte gör det visar ju att de inte är riktiga vänner heller så är inte skrämd av det längre. Kanske får jag leva ensam utan en kvinna på grund av det på grund av rädsla för att de inte ska orka eller nåt. Jag jobbar nu med min KBT för att få bättre verktyg att hantera min depression på bästa sätt men visst kan jag få perioder då jag känner mig nere och allt bara är piss men då gäller det bara att inte trycka sig längre neråt utan stanna och vänta tills nästa dag då det förmodligen känns bättre.



Jag har mina mål och drömmar och hoppas att några slår in iallafall!!